Att vakna några minuter innan väckarklockan ringer, men ändå vara pigg och utvilad.

Det här är ju jag just nu, alltså. I limbo, mellan sömnen och dagens egentliga början. Jag gillar det. Jag gillar det mycket. Jag har redan hunnit skriva upp en fantastisk idé som ska minska segregationen i samhället. Den heter "Hipsters till Förorten" och kan liknas vid "Föräldrar på Stan" men utan den trista attityden. Detta istället för att ligga med stängda ögon, halvöppen mun och se löjlig ut!

Nu är det istället ett tag sen väckarklockan ringde och jag måste skynda mig.

4/5