Inför vissa uppenbarelser står man bara stum. Som när man äter stuvade makaroner med falukorv och plötsligt reflekterar över redskapet man håller i vänster hand. En gaffel. Ditt namn, din konstruktion, dina tänder, ditt grepp. Gaffel. Jag önskar att mänskligheten fått slita med sked och kniv tills jag fick uppfinna dig --- sen resa mig upp inför hela världen, se mig runt, vänta några sekunder och sedan säga "det här, det här är Gaffel".
5/5
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar